Pirtimes - vid jokkens strandkant
Text: Per PerssonFoto: Arne Wahlström & Per Persson
Ljudet från helikoptern avtog och plötsligt var det förtrollande tyst. Det enda som hördes var jokkens förföriskt brusande röst. Den enorma trötthet vi nyss hade känt efter en hel natts bilåkande var som bortblåst. Nu kände vi oss bara nöjda med att äntligen vara framme och förväntansfulla på det fiske vi nu skulle få uppleva. Whiskyflaskan letades fram ur packningen och vid jokkens strand skålade vi för hennes skönhet och för veckan som komma skulle. När lägret var iordningställt var det så dags att göra våra första kast i Jokken. Eftersom inga vak syntes inledde vi med att fiska vått; Arne satte på en strumppuppa och jag inledde som alltid med en svartnymf på tafsen. Alldeles nära lägret hade vi identifierat ett par intressanta strömmar och vi valde varsinn ström att rikta vårt intresse mot. Efter bara några minuter hörde jag Arne skrika "grov" och när jag vände mig mot honom såg jag ett välböjt spö i handen på en förtjust fiskare. Matharren var snabbt ordnad den första dagen.
Efter
en god natts sömn och frukost på svartkaffe, knäckebröd och rökt harr gav
vi oss av mot det som senare skulle visa sig vara resans absoluta höjdpunkt.
Efter att ha fått ett par harrar i närheten av lägret, bl a på den nya skapelsen
"Guldhuvad E-12" bestämde vi oss för att utforska jokken en bit nerströms.
Någon kilometer nedströms, alldeles efter ett stort sel, fann vi en ström
som såg intressant ut. Strömmen gick här alldeles nära land för att sedan
vika av och ge upphov till ett blankvatten där det såg ut att vara ganska
djupt bara en meter från land. Vi hade sett några strövak så nu var det torrflugor
som satt på tafsen. Arne gick snabbt ännu en bit nerströms medans jag stog
kvar och kastade på några vak som inte alls såg imponerande ut när plötsligt,
precis när jag lyfte flugan ur vattnet för att göra ett nytt kast, fick se
ett stort harrhuvud följa efter. Jag hade i princip ryckt flugan ur munnen
på den. Något chockad satte jag mig en stund vid strandkanten och gick därefter
och hämtade Arne, här fanns ju riktigt grov harr. Tillbaka på platsen hade
fisken börjat vaka intensivare och under bara en kort stund fick vi ett flertal
fina harrar där den största var i niohektosklassen - den smakade för övrigt
alldeles förträffligt som gravad. Den nya flugan "Striking Habit" fick visa
vad den kunde och gjorde det med besked, men någon harr med lika stort huvud
som den jag missade tidigare fick vi inte.
På
väg tillbaka till lägret stannade vi ännu en gång till vid strömmarna alldeles
nära lägret. Vi hade i och för sig sedan länge fått våra matfiskar och även
returnerat ett antal fina harrar men fiskeivern gjorde att vi inte kunde hålla
oss ifrån några sista kast denna strålande fiskedag. Det började bli sent
på eftermiddagen och jag knöt på min egen färgvariant av superpuppan, en fluga
som ofta ger resultat. Ganska snart såg jag en harr försiktigt stå och vaka
i strömkanten och ett par kast senare tog den min puppa. Harren var i sjuhektosklassen
och, som alla andra harrar i denna jokk, kämpade den med stor styrka för att
komma loss. Kampen var dock förgäves och efter en stund var den uttröttad
och redo att bärgas för återutsättning. När jag hade harren på ett par meters
håll och precis skulle göra det sista lyftet på spöt och böja mig ner för
att ta loss den från flugan såg jag i ögonvrån en vattenplog närma sig från
ett närbeläget sel. Sekunden efteråt exploderade ytan alldeles framför mig
i en kaskad av vatten då en stor gädda högg harren över ryggen. Jag var nära
att ramla raklång i jokken när gäddan tog harren men lyckades medelst avancerad
akrobatik hålla mig på benen. Gäddan satte av i raketfart neråt men släppte
harren redan efter ett tiotal meter - den mötte dock sitt öde dagen efter
då jag lurade den att hugga på en effzett. Jag tog in och avlivade den numer
väldigt sargade harren och gick, mer eller mindre i chock, på darrande ben
tillbaka till lägret. Vi avslutade denna spännande fiskedag med en fantastiskt
god middag, smörstekta harrkotletter med ris och hollandaisesås.
Resten
av veckan bjöd även i fortsättningen på bra fiske, goda harrmiddagar och även
en del mygg, men dag två är den som för evigt kommer att kommas igåg för sitt
fina fiske, för framgången för de nya flugmönstren "Guldhuvad E-12" och "Striking
Habit" samt för den dråpliga gäddincidenten.